Piff och Puff älskar snön precis som de andra hundarna, här är det Pearl som leker.
I lördags tillbringade vi dagen i Stockholm på Dog Adventure Conferance där Bengt var en av föredragshållarna tillsammans med bl a Barbro Börjesson , Fredrik Steen, Memea Mohlin och Anders Hallgren. Det kändes lite pirrigt eftersom hela konferansen spelades in för TV, men det gick riktigt bra och Bengts föredrag verkade uppskattas, speciellt om man betänker de mail och samtal som han fått efteråt. Det känns roligt att vi som trots allt har en annorlunda syn på det här med hundar och hur man ska behandla dem väcker lite nya tankar hos folk..
Det var också intressant att få tillfälle att prata med Barbro, som jag känner sen tidigare och även med Fredrik, Anders och Memea som vi träffade under lunch och fikapauser.
Per Jensen var där och pratade om den "nya modetrenden" att det inte finns något Alfapar i vargflocken, man har visserligen inte kunnat bortse ifrån att de bara är två djur som reproducerar sig, men då har man döpt om dem till "förlädradjuren" i stället...
Jag fick under detta föredrag och under den korta stund som Anders pratade om att han jobbar för att förbjuda halsband (alla ska ha sele) och att hundarna som är arga och har problembeteenden i de allra flesta fall har fel på ryggen eller ont i nacken - det är därför de bär sig åt som de gör... - känslan av att jag upplevt detta förut.
Dessa föredrag kastade mig nämligen snabbt tillbaka till 80-talet, när det var "fult" att vara chef, alla skulle vara med o bestämma, ingen fick leda osv. Samtidigt som Per säger att det forskning som är gjord på varg har skett på hägnade djur (som såklart inte längre uppvisar vilda beteenden) och att det inte går att forska på frilevande vilda vargar - så berättar han hur deras flockstruktur är uppbyggd och hur de fungerar tillsammans mm och detta används sen för att hänga på den nya trenden med att träna hund med "köttbullar och mjuka metoder". En märklig känsla infann sig och det blev väldigt tydligt att det är viktigare att vara populär och säga "rätt saker" än att stå för de resultat han skrivit om i tidigare böcker.
Som förskollärare och lärare skulle jag vilja jämföra detta med den period vi hade i slutet på förra seklet när barnen inte växte upp med "fri uppfostran" som man kallade det för utan de blev "fria från uppfostran", vilket idag ett par generationer senare visar sig med förödande tydlighet i vårt samhälle.
Måste vi göra samma misstag med våra hundar?
gunilla
